Efter två timmar på universitetet då jag försökt hålla mig vaken blev jag bjuden på lunch av pappa och drog med honom till att leta böcker med mig. Jag hittade allt jag behövde och slösade inga pengar, vilket jag log åt samtidigt som jag läste predikan på dörren till toaletten om att "du är fin som du är". Typiskt tjejer, hur dubbel-moraliska kan vi bli egentligen?

Sätter på vår-spellistan på min mobil och försöker stänga ute både regnet och Greenpeace-volontären som hälsar på mig med en peace-hälsning samtidigt son jag leende ljuger om att jag har jättebråttom. Får dåligt samvete och kommer på i efterhand att jag borde gjort peace-tecknet tillbaka.

Andas ut på tunnelbanan och det är först efter några minuter som jag undrar om andra resenärer hör min höga musik. Men det struntar jag rätt blankt i, för nu har jag alldeles för ont i ryggen och jag har alldeles för mycket att göra igen.

Hörs när detta helvete är över antar jag.